Fick just veta att Elliott hamnat
i bråk och blev slagen i ansiktet
så att han var tvungen att åka till
sjukhuset för att sys. När ska man
kunna sluta oroa sig för sina barn?
Känner mig lite hjälplös just nu när
jag inte har möjlighet att få krama
om honom riktigt mycket. Fast han
är nog glad över att få slippa träffa
sin tokiga mamma. :(
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar